lördag 11 april 2009

Ränderna går aldrig ur


Efter en kort utflykt till "välgörande ändamål-projektet" Linköping United är jag tillbaka i Karle igen. Efter sporadisk träning i ett ungt och orutinerat lag slutade jag träna helt på grund av både usla träningstider och tränarbyte. I fem veckor höll jag uppe helt med fotbollen. Sen blev längtan efter framför allt polarna i Karle men även eklandskapet och självaste Karlberg blev för stark. Men på vägen har jag lärt mig en del, och jag ångrar inte att jag lämnade Karle trots allt. Som läget var då behövde jag luftombyte. Jag kände mig inte behövd i klubben och när vintern kom tyckte jag att det kändes lamt att fortsätta.

Karle är en fin klubb. Mitt intryck när jag kom tillbaka är dessutom att ekonomin är i skaplig balans igen och att det tillkommit en del friskt blod som fräschat upp stämningen lite. Förra året var i mina ögon alldeles för seriöst på ett helt onödigt sätt. Många spelare var ovana vid förluster och deppade helt obefogat efter matcherna. Stämningen blev därefter och en gnutta entusiasm saknades i omklädningsrummen. Det är viktigt att komma ihåg att fotboll är ett lagspel och det duger inte att jobba för sig själv och tycka att de andra inte sköter sig. Ett problem som säkert alla fotbollspelare haft. Positivitet är en nyckel till framgång som kan göra att ett sämre lag slår ett bättre. Att på papperet vara bra, eller att känna att "vi borde slagit dom" är klena ursäkter. Väl på planen gäller det att skapa ett nu som är bättre än motståndarnas nu. Genom att peppa varandra och vända negativt till positivt eller positivt till mer positivt är egentligen ganska enkelt. Det hela är psykologi. Peppa dig själv och peppa andra. Både med ord och handling. Nu har jag fört den här diskussionen till en nivå så djup att de flesta förmodligen är helt snurriga, men det enda jag menar är egentligen: Jobba för varandra. På allvar. Bli inte arg på någon som passar fel, peppa. Bli inte arg på dig själv för att du dribblar bort dig, ta tillbaka bolluslingen och leverera. Bara gör't.

Såja, se till att bjuda hemmapubliken på lite godis nu och uppträd som gentlemen mot domare, motståndare och arrangörer. Kör bara! Rööööööött och blått är Karles färg och färgen sitter säkert kvar!

3 kommentarer:

DC sa...

Äre nån som ska leda nästa års melodifestival så äre du!

Anonym sa...

Fan va skoj att du är tillbaka Antonius. Blir en skoj höst för mig nu. När Brollan är tillbaka är ju alla mina profiler på plats! Skönt att jag får lite mer läsning också. Uppskattar all information kring laget! Se till att allt är på topp inför premiärerna nu.

/PJ

Anonym sa...

Gött med lite kvalitetsjournalistik igen... har varit något av en nyhetstorka kring Karle sedan du försvann...

/Starre