Det började ju så bra...

Derby - Karle 6-3(4-3)
Målen: 0-1 Markus Granath(fint framspelad av en framrusande Daggen), 0-2 Peppe(en listig frispark från långt håll som studsar in direkt), 1-2, 1-3 Mattias(gör sitt livs första nickmål efter en läcker framspelning av Markus Granath), 2-3, 3-3, 4-3, 5-3, 6-3.

Första 20 minuterna såg det mesta väldigt bra ut för Karle. Offensiven stämde och Derby tilläts inte skapa några nämnvärda chanser. Visserligen knorrar de in en boll från dålig vinkel som Henke missbedömer? Men sen gör ju Mattias ett av årets mål när han bockar in ett inlägg från Mackes vänsterfot, efter att han lurat upp en Derbyspelare på korv i buskarna. Lille Robin Bornehav(Kentas grabb) springer sen igenom hela Karle med en touch och serverar en Derbyanfallare till 2-3. Sen släpper vi till en fast situation där en av planens minsta får knoppa in 3-3 en bit utifrån. 4-3 kommer av bara farten och det går obehagligt enkelt när Derbys anfallsyttrar får sätta fart.

Andra halvlek är rätt avslagen sen Derby helt förståeligt backar hem och säkrar lite samtidigt som de skapar farliga kontringar. Karle skapar inte mycket och den kvicke 90:an Damir får lattja in två bollar till med både tur och skicklighet.

Hur ska man analysera detta? Dåligt försvarspel? Sega ben? Psykologisgt knäckande att tappa ledningen? Jag vet inte. Lite av varje kanske, och det enkla faktum att Derby faktiskt hade fyra spelare med hyfsad klass och kvickhet i sina bästa år vilket nog gjorde skillnaden till sist. Att inte släppa in mål på fasta situationer och uppe i seglarvinden kan vi väl ändå ta med oss. Först hade vi lite flyt, sen hade de lite flyt, och sen gjorde de fler mål. Bra insatser av: Macke och Daggen. Framför allt i första så klart.

Det är bara att ta nya tag! Match redan på fredag!

En lång resa, en fin plan, en skön seger

Kisa B - Karle B 1-5(0-2)
Målen: 0-2 Anton, 0-2 Självmål, 1-2, 1-3 Rydha, 1-4 Hamse, 1-5 Packe

En riktigt fin plan på Kisa IP inbjöd till att slå läckra passningar och såna där sköna samba-nät i målen är gött när man får in den i maskorna. Vi var snäppet vassare i boxen och Hamse gled igenom som smält smör gång på gång ifrån vänster. Snett inåt bakåt blev ett mantra som gav utdelning. Jag tycker att vi gör det vi ska och trots lite tunnare trupp en sist får vi till det. Många fasta situationer och en hel del fina inspel. Det här lovar om mer, som coach menar.

Karles största seger i fyran någonsin?

Doktorn var överallt och lyckades till och med göra en fint. Dock befann han sig då utanför planen.

Karle IF - Rimforsa IF 6-0 (2-0)

Målen: 1-0 Marcus Granath(på något vis oväntat och rappt men löst skott utifrån, lite PJ-stilen, fast i mål), 2-0 Clas Huvudet(knoppar in en hörna efter en tilltrasslad situation), 3-0 Erik Marklund(sliter sig loss och placerar in bollen), 4-0 Granath(klinisk avslutning med vänstern efter en liten men ack så naggande god solouppvisning, 5-0 Peter Oscarson(stöter in en hörna efter en briljant framspelning av Clas som skarvar in bollen från bortre stolpen), 6-0 Patrik Johansson(Tuggar sig loss och levererar ett avslut i världsklass när han snubblar in bollen i hörnet. Han är inte så svensk som namnet antyder, och spelstilen är närmast adriatisk. Det här är en kille med rötter på kontinenten som kan tugga sig in i motståndarnas försvar)

Jag är lyrisk. Att vinna med 6-0 i fyran är otroligt. Fantastiskt. Njutningsfullt. Äntligen lossnade det rejält och vi kramade ur det där sista, manglade på och öste in bollarna. Så skööönt att skåda.

Om motståndarna:Rimforsa var faktiskt med i matchen hyfsat rakt igenom trots allt. De har några fina lirare i backlinjen faktiskt men hade lite oflyt i början och kom inte rätt in i matchen. Gillar speciellt den tjurige långhårige mittbacken som jag tyckte imponerade trots förlusten. Rimforsa ska inte avfärdas som ett strykgäng. Dock upplevde jag deras målvakt som lite ängslig och otrygg och det tillsammans med ett lite trött mittfält var deras akilleshäl.

Om Karle och matchen: Första halvlek var väl egentligen hyfsat jämn. Karle hade nog snäppet fler chanser och tog framför allt vara på dem. Granath gjorde 1-0 genom att lura Rimforsas keeper i en lite trängd situation med en känslig träff på halvvolley. Det förlösande och ganska tidiga ledningsmålet ger ro i Karles spel och vi gnuggar på med ett enkelt och rakt spel. Doktorn är överallt, Fors och Granath får slå lite chippar och crossar och nojsa lite. Innermittfältet som helhet ser löjligt välbalanserat ut och med supergnuggisen Skellefte och älgande Wärna på kanterna är offensiven fulländad. Gamle men pigge Peppe har en rätt så fri roll som center och trivs med det och försvarslinjen är briljant. Tre defensiva backar(den vämländska vita järven Kvaldén, Daggen med sina fötter och sin blick och Clas med sitt huvud) och en Jake som river fåror i grästuvorna på högerflajen med sitt ångande upp och ner. Finemang.

I andra visar Karle självförtroende och skapar mer för varje minut som går. Skellefte får till sist utrymme och kröker rygg, samlar sig och släpper handbromsen. Sedan får han både med sig bollen och in med den i mål. Norrländskt. Vackert. Sen blir det italienskt. Granath myser med sig bollen med en kliniks första touch, tittar upp, och smeker in fyran med vänstern. Clas flyger över kortlinjen och smeker in den långa hörnsparken från Granath till Peppe som stöter in femman med högern. Jag tänker på Del Piero och det klämtar till i byxorna. Sen blir jag nästan tårögd när mister Karle himself, Packe, den polska terriern, rycker sig loss på djupet och retfullt rullar in sexan med knapp styrfart nån minut före slutet. Propaganda. Karle äger och tar sin andra hemmaseger, går vidare med full pott hemma på Karlberg och jag åker till Coop och köper Tingsryd tvåkommaåtta för att fira.

B-laget trummar på med en femetta

Karle B - Stjärnorp B 5-1(2-1)
Målen: 1-0 Björn, 1-1, 2-1 Matte, 3-1 Packe, 4-1 Anton, 5-1 Hamse

Stabil match kan tyckas men jag anser att Björns 1-0 när han sliter sig loss på sitt typiska vis var oerhört viktigt för att grundlägga segern. Stjärnorp hade helt klart större bollinnehav i första och slog rätt fina långa mackor ut på sina yttrar och forwards. Vi var dock bättre när vi kom fram till målet och hade en stolpträff plus ett par lägen till när vi väl kom upp i anfall. I andra fick vi mer tryck och när Packe gjorde sitt Henry-känsliga 3-1 snyggt framspelad av Hamse kändes det rätt så avgjort. Skönt att få in några baljor! Nu ligger vi i topp!

Att spela med inställning, hot streaks och Werns, in the ring of fire

Jag vet inte om det är all fullkornspasta jag äter, det faktum att jag vägrar gå hem från krogen lottlös när jag är singel, eller om jag tänker med fel hjärnhalva, men jag blir frustrerad ibland när jag slår en felpass. Jag säger kom igen nu gubbar när det är slött, och jag ryggar inte för en närkamp bara för att vissa väljer att glömma ta på sig benskydd när det är träning. Varför är jag så? Och varför kan vissa leva med att slå en felpass och bara ställa om och fortsätta? Vara nöjd med att bomba bollen över? Intressant att man fortfarande förundras över fenomenet fotboll. Hur vissa spelare får hot streaks och cold streaks medan andra bara trummar på och är bra jämnt.

Hot streak just nu: Werns. Igår gjorde han det snyggaste mål jag nånsin sett på en träning och idag kom han till avslut fler gånger än jag gjorde en vanlig lördagkväll på Harrys på den gamla goda tiden.

Karle fortsätter att värva lirare

Mitt i säsongsupptakten gör Karle klart med ett tungt nyförvärv. Karle-legenden Christian "Korka" Johansson skriver på utan att blinka. Den forne Karletränaren som lyckades med bedriften att sin första säsong som tränare lyfta upp Karle i division 4(något som inte hänt på över trettio år!). Vi hoppas storformen infinner sig snart och att Korka blir en centertank att kasta in sista tjugo i B-laget när motståndarna börjar bli mosiga.

Jag kan också skönja ett samarbete mellan Karle och Norge. Vi låter spelare träna hos oss, och vi får välbetalda jobb efter säsongen i utbyte. Så där ja!

Ny poäng för B-laget

Tallboda B - Karle IF B 1-1(0-1)

Äntligen en match att skriva om där jag var på plats. Dåligt tränad tog jag platsen som offensiv innermittfältare(!) framför Norda och Matte och det kändes ju gött. Strålande solsken och runt 18 grader gjorde ju också det susen. Vi började matchen rätt sömnigt och vågade inte ta tag i bollen alls. Jag orsakade en straff av ren lathet på en hörna, även om jag tycker att den var lite billigt dömd. Låste en kille som var på väg upp och nicka och han flög som en vante. Som tur var sköts straffen en meter utanför. En klar förbättring i vårt spel märktes så fort Packe kom in efter typ 20 minuter som forward. Plötsligt fick vi en kille som löpte smart och kunde hålla i bollen nån sekund och hitta en enkel passning. Vi skapade en del och efter en del missade lägen (bland annat missade jag i princip öppet mål) sprang sig Hamse loss på en kontring och petade in 1-0. Förlösande.

Efter paus spelade vi rätt dåligt igen och det blev mycket tjongande. Personligen är min kondition och styrka under all kritik men det största problemet B-laget har är bristen på spelidé. Vi måste jobba på ett grundspel. Som det är nu funkar liret bara när några tar tag i det, lyckas med en dribbling och blir inspirerade. Vi kan sen hålla i det i uppåt 10-15 minuter och sen är vi nere i svackan och tjongar igen. Lille mittbacks-Oskar ska dock ha en eloge för sina intentioner att vara en spelande mittback. Det är vi inte bortskämda med i B. Han och Ryda kompletterar varandra rätt bra. Bäst måste jag säga att Oskar och Packe var i denna match. Robban i målet var ju prickfri också. Kul att vara obesegrade än så länge!